Allergisk esofagit: Diagnostiska utmaningar och behandlingsalternativ

Allergisk esofagit är en immunallergisk sjukdom som drabbar vuxna och har en incidens på 7,7/100 000 invånare och år. Den är tre gånger vanligare hos män. Det finns en stark koppling mellan EoE och allergiska/tillkopplade sjukdomar som allergisk rinit, eksem, astma och IgE-förmedlad matallergi. Symtomen kan variera, men vanliga symtom inkluderar sväljningsbesvär, födoämnesobstruktion, kräkningar, bröstsmärta och svårbehandlad reflux. Diagnosen ställs genom endoskopi med biopsi och histopatologiska kriterier för eosinofil infiltration. Behandlingsalternativ inkluderar elimination av födoämnen, protonpumpshämmare, lokalt verkande kortikosteroider och esofagusdilatation.

Centralt innehåll

• Allergisk esofagit är en immunallergisk sjukdom som drabbar vuxna och har en incidens på 7,7/100 000 invånare och år.
• Det finns en stark koppling mellan allergisk esofagit och allergiska/tillkopplade sjukdomar som allergisk rinit, eksem, astma och IgE-förmedlad matallergi.
• Symtomen kan variera, men vanliga symtom inkluderar sväljningsbesvär, födoämnesobstruktion, kräkningar, bröstsmärta och svårbehandlad reflux.
• Diagnosen ställs genom endoskopi med biopsi och histopatologiska kriterier för eosinofil infiltration.
• Behandlingsalternativ inkluderar elimination av födoämnen, protonpumpshämmare, lokalt verkande kortikosteroider och esofagusdilatation.

Epidemiologi och förekomst av allergisk esofagit

Allergisk esofagit är en immunallergisk sjukdom som påverkar en betydande andel människor över hela världen. För att förstå omfattningen av denna sjukdom är det viktigt att studera dess incidens och prevalens. Genom att analysera dessa statistiska data kan vi identifiera trender och möjligtvis utveckla effektivare strategier för diagnostik och behandling.

I Europa och Nordamerika är prevalensen av allergisk esofagit högre än i andra världsdelar. Detta kan vara relaterat till en kombination av genetisk sårbarhet och högre exponering för allergener i dessa regioner. En svensk studie visade att 1,1 procent av 1 000 icke-utvalda patienter som genomgick gastroskopi hade histologiska kriterier för eosinofil esofagit. Detta ger oss en uppfattning om den relativt höga förekomsten av sjukdomen i den svenska populationen.

Den totala incidensen av allergisk esofagit är uppskattad till 7,7/100 000 invånare per år. Detta betyder att det finns en betydande andel människor som diagnostiseras med denna sjukdom varje år. Incidensen och prevalensen av allergisk esofagit har rapporterats öka över tid i många höginkomstländer. Detta kan delvis vara relaterat till ökad medvetenhet om sjukdomen, förbättrad diagnostik och ökad exponering för allergener.

Att förstå den epidemiologiska profilen av allergisk esofagit är avgörande för att utforma riktade preventionsstrategier och förbättra patientvård och hantering av sjukdomen. Genom att kontinuerligt övervaka incidens och prevalens kan vi identifiera eventuella förändringar och anpassa våra insatser och resurser för att möta behoven hos personer som påverkas av allergisk esofagit.

Etiologi och patogenes av allergisk esofagit

Det exakta ursprunget och de underliggande mekanismerna för allergisk esofagit är inte fullständigt kända. Sjukdomen anses ha en multifaktoriell etiologi, med en kombination av genetisk sårbarhet och exponering för allergener. Matallergener och luftburna allergen kan utlösa en immunrespons, inklusive eosinofil infiltration i esofagusslemhinnan. Det finns också kopplingar till syrahämmande läkemedel och gastroesofageal refluxsjukdom.

Allergisk esofagit är en komplex sjukdom där flera faktorer spelar en roll i dess utveckling. En persons genetiska sårbarhet kan öka risken för att utveckla sjukdomen, vilket kan vara ärftligt. Exponering för allergener, både via mat och luftburna ämnen, kan utlösa en immunrespons i esofagusslemhinnan. Denna immunrespons innefattar en infiltration av eosinofila celler, vilka är en typ av vita blodkroppar, som kan leda till inflammation och symtomatiska förändringar i esofagus.

Det finns också en koppling mellan användningen av syrahämmande läkemedel och allergisk esofagit. Dessa läkemedel används för att behandla tillstånd som gastroesofageal refluxsjukdom och kan påverka surhetsgraden i magen. Det har föreslagits att en förändring i pH-värdet i esofagus kan främja inflammation och eosinofil infiltration.

För att förstå den exakta patogenesen av allergisk esofagit krävs ytterligare forskning. Genetiska och miljömässiga faktorer fortsätter att studeras för att fastställa deras bidrag till sjukdomsutvecklingen. Detta kan leda till en bättre förståelse av sjukdomens underliggande mekanismer och därmed möjliggöra utvecklingen av mer effektiva behandlingsalternativ.

Symtom och klinisk presentation av allergisk esofagit

”The symptoms of allergic esophagitis can vary, but common symptoms include difficulty swallowing, food obstruction, vomiting, chest pain, and treatment-resistant reflux. Peripheral blood eosinophilia and specific immunoglobulin E (IgE) to food can also be present in some patients. The clinical presentation may vary depending on age and gender, and the symptoms can resemble other esophageal disorders such as gastroesophageal reflux disease. It is important to conduct a thorough medical history and investigation to make an accurate diagnosis.”

Diagnos och Differentiering

Diagnostik av allergisk esofagit

Diagnosen allergisk esofagit ställs genom endoskopi med biopsi. Vid endoskopin kan man observera typiska makroskopiska fynd som longitudinella fåror, koncentriska ringar, vita exsudat, strikturer och ytliga slemhinnesprickor. Det är viktigt att ta biopsier från olika delar av esofagus, eftersom de inflammatoriska förändringarna ofta är fläckvisa.

Histopatologiskt kriterium för diagnos är ≥ 15 eosinofila celler per högupplöst synfält i kombination med kliniska symtom. Det kan vara nödvändigt att utföra ytterligare utredningar för att skilja eosinofil esofagit från gastroesofageal refluxsjukdom.

Behandlingsalternativ för allergisk esofagit

Tillvägagångssättet för att behandla allergisk esofagit syftar till att uppnå symtomfrihet och histologisk remission. Det finns olika alternativ att överväga för att hantera sjukdomen:

Eliminationsdieter

Eliminationsdieter kan vara effektiva vid allergisk esofagit. Metoder som ”6-food elimination diet” och ”4-food elimination diet” har använts med viss framgång för att identifiera och eliminera födoämnen som utlöser en allergisk reaktion i esofagus.

Protonpumpshämmare

Protonpumpshämmare är läkemedel som används för att minska syraproduktionen och lindra symtomen på allergisk esofagit. Dess antiinflammatoriska effekt kan bidra till att minska eosinofil infiltration i esofagus och främja läkning.

Lokalt verkande kortikosteroider

Kortikosteroider kan administreras topikalt i form av spray eller inhalation för att minska den inflammatoriska responsen i esofagus. Dessa läkemedel kan hjälpa till att minska eosinofil infiltration och lindra symtomen.

Esofagusdilatation

För patienter som upplever dysfagi till följd av fibrotisering i esofagus kan esofagusdilatation vara ett behandlingsalternativ. Genom att vidga förträngningen kan det bli lättare att svälja och förbättra patientens förmåga att konsumera föda.

Det finns även pågående forskning om användning av monoklonala antikroppar som behandlingsalternativ för allergisk esofagit. Dessa läkemedel riktar in sig på specifika immunologiska mål och kan potentiellt erbjuda nya sätt att hantera sjukdomen.

Bilder och tabeller

För att illustrera detta avsnitt kan vi inkludera en tabell som sammanfattar behandlingsalternativen för allergisk esofagit:

Det är viktigt att komma ihåg att behandlingen av allergisk esofagit bör vara individanpassad, och att olika metoder kan vara lämpliga för olika patienter. En multidisciplinär approach med samarbete mellan gastroenterologer, allergologer och dietister kan vara avgörande för att utforma en effektiv behandlingsstrategi.

Vidare forskning och kliniska studier behövs för att ytterligare förstå och utveckla behandlingsalternativ för allergisk esofagit, så att patienter kan få den bästa möjliga vården och förbättrad livskvalitet.

Uppföljning och behandlingseffekt vid allergisk esofagit

Uppföljning av behandlingseffekten vid allergisk esofagit spelar en viktig roll för att bedöma om patienten uppnår symtomlindring och histologisk remission. För att utvärdera behandlingseffekten utförs vanligtvis endoskopi och biopsier efter 6-12 veckor. Genom dessa undersökningar kan man bedöma eventuella förbättringar eller fortsatt eosinofil infiltration i esofagusslemhinnan.

Underhållsbehandling rekommenderas för att minska risken för långtidskomplikationer som esofagusstrikturer. Målet är att använda den lägsta effektiva dosen av läkemedlet för att upprätthålla symtomfrihet och histologisk remission.

För att säkerställa att behandlingen är effektiv och optimerad är regelbunden uppföljning viktig. Detta inkluderar att följa upp patientens symtom, utföra endoskopi och biopsier vid behov, och justera behandlingen om det behövs. En individanpassad och holistisk vårdstrategi är avgörande för att optimera behandlingseffekten vid allergisk esofagit.

Exempel på behandlingseffektsuppföljning:

En noggrann uppföljning av behandlingseffekten vid allergisk esofagit är nödvändig för att säkerställa att patienten får den bästa möjliga vården och att behandlingen justeras vid behov.

Immunoterapi och allergisk esofagit

Allergisk esofagit är en immunallergisk sjukdom som kan orsaka svårigheter och obehag för de som lider av det. Vid behandling av allergisk esofagit har olika alternativ utforskats, och en av dessa är immunoterapi. Immunoterapi, en behandlingsform som använder sig av patientens eget immunsystem för att bekämpa sjukdomar, har dock inte visat sig vara framgångsrik vid behandling av allergisk esofagit.

Forskning och studier har genomförts för att undersöka effektiviteten av olika monoklonala antikroppar vid behandling av allergisk esofagit. Exempel på dessa antikroppar inkluderar infliximab, mepolizumab och omalizumab. Tyvärr har resultaten av dessa studier visat att dessa antikroppar inte har haft en märkbar positiv effekt vid behandling av sjukdomen.

Trots detta pågår fortsatt forskning för att utvärdera andra behandlingsalternativ för allergisk esofagit. Några av de potentiella alternativen som studeras inkluderar cendakimab, dupilumab, vedolizumab och antolimab. Dessa behandlingsmetoder genomgår för närvarande kliniska prövningar för att bedöma deras effektivitet och säkerhet vid behandling av allergisk esofagit.

Det är viktigt att notera att även om immunoterapi för närvarande inte är en etablerad behandling för allergisk esofagit, kan det vara en möjlig behandlingsmetod i framtiden. Ytterligare forskning behövs för att bedöma dess effektivitet och långsiktiga effekter vid behandling av sjukdomen.

Kliniska studier och behandlingsalternativ

”Immunoterapi är en spännande behandlingsmetod som har revolutionerat hur vi behandlar vissa sjukdomar. Tyvärr har det inte visat sig vara effektivt vid behandling av allergisk esofagit, men vi fortsätter att utforska andra potentiella alternativ för att hjälpa patienter som lider av denna sjukdom.” – Professor Anders Johansson

Trots bristen på framgång hittills inom immunoterapi för behandling av allergisk esofagit, ger dessa forskningsresultat oss hopp om att det kan finnas effektiva behandlingsalternativ i framtiden. För nuvarande är dock eliminering av utlösande födoämnen, användning av protonpumpshämmare och lokalbehandling med kortikosteroider de mest använda behandlingsmetoderna.

Mer forskning behövs för att förstå den underliggande mekanismen bakom allergisk esofagit och utveckla effektivare behandlingsalternativ för att hjälpa patienter att hantera sina symtom och förbättra sin livskvalitet.

Överföring till vuxenvård vid allergisk esofagit

När patienter med allergisk esofagit når vuxen ålder är det ibland nödvändigt att överföra dem till vuxenvården för fortsatt behandling och uppföljning. Överföringen sker i samarbete mellan barn- och vuxenläkare för att säkerställa en smidig övergång och kontinuitet i vården.

Det är viktigt att följa upp patienten regelbundet och anpassa behandlingen vid behov. Genom att byta till vuxenvården kan patienten få tillgång till specialiserade vårdteam och behandlingsalternativ som är mer anpassade till vuxna med allergisk esofagit.

Smidig övergång och kontinuitet i vården

Överföringen till vuxenvården vid allergisk esofagit är en process som kräver noggrann planering och samarbete mellan barn- och vuxenläkare. Det är viktigt att patienten inte hamnar mellan stolarna och får en smidig övergång från barnsjukvården till vuxensjukvården.

Det första steget i överföringsprocessen är att identifiera när det är lämpligt att byta vårdteam. Detta baseras på patientens ålder, mognad och behov av specialiserad vård. När beslutet att överföra till vuxenvården har fattats, måste barn- och vuxenläkare samarbeta för att överföra patientens journaler, testresultat och behandlingsplan.

Regelbunden uppföljning och anpassning av behandlingen

Efter överföringen till vuxenvården är det viktigt att följa upp patienten regelbundet för att säkerställa att behandlingen fortsätter vara effektiv och att eventuella förändringar i symtom eller behov uppmärksammas. Vid behov kan behandlingen anpassas för att möta patientens individuella behov och förbättra symtomlindringen.

En kontinuerlig och personcentrerad vård är avgörande för att optimera hanteringen av allergisk esofagit hos vuxna. Genom att ta hänsyn till patientens behov och att snabbt identifiera eventuella komplikationer eller förändringar i sjukdomsförloppet kan vuxenvården bidra till en ökad livskvalitet för patienter med allergisk esofagit.

Referenser

1. Dellon ES, Hirano I. Epidemiology and Natural History of Eosinophilic Esophagitis. Gastroenterology. 2018;154(2):319-332.e3
2. Lucendo AJ, Molina-Infante J, Arias Á, et al. Guidelines on eosinophilic esophagitis: evidence-based statements and recommendations for diagnosis and management in children and adults. United European Gastroenterol J. 2017;5(3):335-358
3. Arias Á, González-Cervera J, Tenias JM, Lucendo AJ. Efficacy of dietary interventions for inducing histologic remission in patients with eosinophilic esophagitis: a systematic review and meta-analysis. Gastroenterology. 2014;146(7):1639-1648.e5

Slutsats

Allergisk esofagit är en immunallergisk sjukdom som är starkt associerad med allergiska/tillkopplade sjukdomar som allergisk rinit, eksem, astma och IgE-förmedlad matallergi. Den har en multifaktoriell etiologi och kan ge en rad olika symtom som sväljningsbesvär, födoämnesobstruktion och kräkningar. Diagnosen ställs genom endoskopi med biopsi och histopatologiska fynd.

Behandlingsalternativen för allergisk esofagit inkluderar elimination av födoämnen, protonpumpshämmare, lokalt verkande kortikosteroider och esofagusdilatation. Uppföljning av behandlingseffekten och regelbunden uppföljning är viktigt för att säkerställa att patienten får optimal vård och behandling. Immunoterapi har ännu inte visat sig vara effektiv vid behandling av allergisk esofagit, men forskning pågår för att utvärdera andra potentiella behandlingsalternativ.

Vid övergången till vuxen ålder kan det vara nödvändigt att överföra patienter med allergisk esofagit till vuxenvården för fortsatt behandling och uppföljning. En holistisk och individanpassad behandling är viktig för att optimera vården och hanteringen av denna sjukdom. Sammanfattningsvis kräver allergisk esofagit en noggrann diagnos, en mångfacetterad behandlingsstrategi och regelbunden uppföljning för att uppnå bästa möjliga utfall för patienterna.

Käll-länkar

• https://www.internetmedicin.se/barn-och-ungdomsmedicin/eosinofil-esofagit-hos-barn-och-ungdomar
• https://gastro.barnlakarforeningen.se/wp-content/uploads/sites/10/2020/10/EoE-vårdprogram-201009.pdf
• https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/klinisk-oversikt/2022/04/eosinofil-gastrointestinal-sjukdom-tillstand-med-skiftande-symtom/